Sommaren är kall! 11 grader. Vad göra? Bada tunna! :)

Sommaren är kall! 11 grader. Vad göra? Bada tunna! Sonen och kompisen eldade tunnan själva och på med cyklopen bara! Voilá! 

Förra sommaren på Samos så blev det uppenbart att min son var delfin. Han kom sällan upp ovanför vattenytan. Mest för att äta och andas. Nångång ibland. När han hade tid! 

Här badar vi mitt i vintern! Men det är klart - lite fusk med vedeldad tunna! Rätt härligt mitt midvintermörkret med hela stjärnhimlen ovanför skallen och stjärnfall som (i december) korsar himlen titt som tätt... Snön ligger vit och glimmar som ett fält av diamanter... sjön ligger istäckt och vit intill. Ja, när sommaren är så här usel som den är just nu kan man lätt komma sig för att drömma om den gnistrande vinternatten! :)

Det vackraste som finns är ett smidesstäd och en smideshammare! *Yey!*

Och det underbaraste då man får sträcka ut ordentligt och slägga på en järnbit... livet är inte mer levande än då! ^^

Det är kärleken till järnet och hantverket som gör att man vill forma det till det vackraste man kan! Mina aggressioner brukar jag kanalisera på andra sätt. Riva telefonkataloger i strimlor och sånt! Men jag är en fridens människa så det är sällan jag behöver strimla en telefonkatalog! :)  


Varje städ behöver mild kärlek och omsorg! Jag tycker det borde utlysas en årlig "Klappa ett städ"- dagen! Milt och försiktigt forma ett hjärta - eller en ros - och ingjuta all sin kraft och kärlek i arbetet som det här, som jag och min man smidde för några somrar sen till vänner som skulle gifta sig =>

Läs mera om järn och forntida järnframställning:
Hälltjärnsprojektet
Forntida Järn - Ancient Iron


En god vän skrev ett väldigt fint inlägg som jag gärna vill citera: "Jag har kommit till insikt att det dels tar alldeles för mycket energi att känna hat och att det mörkar själen att bära dessa känslor inom sig. Därför kommer jag i framtiden försöka omvandla det till sorg, empati, sympati och hopp om klarsynthet..." Läs hela >>

... och det handlar om främlingsfientligheten som fått breda ut sig. Vi borde ha lärt oss bättre, vi behöver inte se så långt tillbaka i historian för att ta varning.

Mina kommentarer:

Catrine Ziddharta Tangen Rädsla bygger främlingshat. Och rädsla kommer av osäkerhet, brist på självtillit. Rädsla går ofta hand i hand med okunskap. Okunskap och rädsla eldar fördomar.

Vi behöver mer kärlek. 

Kärlek och omsorg om andra, kärlek till vårt eget skapande, vår chans att göra något bra i och med våra liv! Våra liv är här och nu, låt kreativa krafter, kärlek och empati vara kompassriktningen för dig, det är det för mig. Och jag vill därför avsluta den här lilla blandade betraktelsen eller bloggen med en bild som jag känner får symbolisera det vackra i livet, den gåva vi har fått att förvalta, att vi är många som trots våra olika, komplexa sätt att vara ska få finnas, i samförstånd, i ett klimat av gemenskap och omtanke. Där vi alla växer och utvecklas, tar hand om varandra. Bekämpar den utbredande kärlekslösheten och misstron.  Blir en aktiv motkraft till dem som inte vill väl, som inte gör gott.

Utan att falla i fällan att sänka oss till en nivå under vår mänskliga värdighet. Civilisation är måttet på hur väl vi tar hand om varandra. Det verkar vara något som måste återinföras. Sympati och kärlek!